Samma förberedelser och promenad som i
går och till vår glädje stämde tidtabellen denna gång. Vi kom i
väg på niobussen. Att åka lokalt här är sannerligen billigare än
hemma i Sweden även om sätena i bussarna är oangenämt hårda.
Staden har fått sitt namn från det
arabiska suliar- ”gyllene dalen”- och dalgången är känd fär
sina apelsinodlingar. Stadens gamla museijärnväg gör turer över
bergen till Palma. Den hade vi tagit om den inte hade varit under
reparation de närmaste månaderna.
När vi kom fram var det riktigt kallt
men vi började klättringen upp till de pittoreska byarna Biniaraix
och Formalutx (försök att uttala dessa namn a vista).
Under promenaden steg solen över
bergskammen och det blev varmare och varmare. Samtidigt kände vi mer
och mer tomhet i magtrakten (hungriga alltså). Vi hoppades på
Bodegan i Biniaraix, men där var det stängt. Vandringen genom byn
var dock högklassig och man gillar jättebranta, slingriga vägar,
rustika stenhus och magnifika apelsinodlingar.
 |
| I bergslandet |
När vi närmade oss by nummer två
Formalutx värmde solen helt och fullt och väl uppe i byn hittade vi
ett cafe´där vi fick vårt efterlängtade varma kaffe. Det
speciella med detta café var att vi fick gå över torget till den
lilla affären och själva köpa något ätbart :-)
Sedan försvann molnen helt och Puig
Major (Mallorcas högsta bergstopp) visade sig i all sin prakt. Med
den i bakgrunden knallade vi sedan ner till Soller där vi fick i oss
litet lunchmat vid torget. Bara några meter från oss åkte de små
tågen förbi, som går fram och tillbaka till Port de Soller (den
lilla badorten med sin fina naturhamn). För dyrt för att åka!
 |
| Njuta av promenad och väder! |
På bussen igen och tillbaka till Palma
och en mödosam vandring tillbaka till hotellet. Åtta timmar var vi
på vandrande fot!
I morgon ska vi besöka Miro.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar